Vargstory 4; Alltid där, tass i tass

Förvirring uppstår... 

... en morgon när vargarna vaknar upp i sin inhägnad och upptäcker att något är annorlunda med det ena hörnet av deras revir. Med Shiro i täten beger sig vargarna genast dit och undersöker det försiktigt.

"Hur kunde det här hända?" frågar Shiro misstänksamt.

"Förmodligen på samma sätt som att reviret nu är omringat av den där genomskinliga bergväggen som låter konstigt när man rör vid den," säger Aki och ser sig omkring.

"Jag tycker inte riktigt om förändringar," säger Rei osäkert.

"Inte jag heller, vanligtvis," säger Hoshiko. "Men det här var en riktigt trevlig förändring, åtminstone!"

Kojorna av sten uppskattades, åtminstone av Aki. 

Aki kan inget annat än hålla med när hon går in och undersöker en av dessa "grottor". Hon finner sig snabbt tillrätta och lägger sig lugnt ner för att slappa lite. Träd, buskar och skydd ger en tryggare känsla än bara öppna ytor. Det här reviret verkar kunna bli ett bra hem, trots allt.

Vilket får Akis tankar att vandra över till något annat viktigt. För en flock att överleva så behövs vargungar. Dom har ett bra revir, tillgång till mat och en stabil flock. Frågan är, vem blir en bra partner?

Alfahanen är oftast en utmärkt partner. 

Hennes blick faller på Shiro, som sitter och vakar över hela flocken med sitt vanliga lugn. Precis som han alltid så troget gör. Aki kan inte hjälpa att vifta lite på svansen när hon ser på honom. Han vore perfekt, men att vara alfahona över en flock är ett stort ansvar...

Charmtrollet och busen Hoshiko är också ett alternativ. 

Den enda andra hanen som finns i flocken är Hoshiko. Aki tycker om Hoshiko, det gör hon verkligen. Han är livlig och busig, men även snäll och väldigt omtänksam. Men skulle han bli en bra förälder med det valpiga sinnet? Känner hon någonting för honom?

Aki är inte den enda som går i såna tankar. Resten av flocken verkar gå i samma tankebanor och en av dom verkar redan ha bestämt sig för vem han tänker satsa på.

Hoshiko verkar väldigt förtjust i Rei, men Rei känns lite
tveksam... 

Hoshiko försöker umgås extra mycket för Rei och visa henne att han kan bli en jättebra partner, både trofast och en bra förälder till vargungar. Rei däremot är lite osäker. Hoshiko har alltid varit en bra vän och en snäll och rolig lekkamrat, men... hur vet hon om han verkligen är rätt för henne?

"Ge mig en chans," ber Hoshiko med viftande svans. "Jag är ingen alfa, men jag kommer alltid finnas där för både dig och valparna..."

Det är svårt att inte smälta lite för den charmiga vargen. 

Rei kommer på sig själv med att le, trots att hon inte riktigt är säker på varför. Hennes osäkerhet sjunker undan lite och hon kommer till en insikt. Hon tycker väldigt mycket om Hoshiko och är övertygad om att han kommer bli en bra partner.

Även om hon fortfarande känner sig lite osäker så ser hon inget skäl till att tveka eller neka. Trots allt, om man bara står och tvekar kommer man ingenvart och man missar så mycket i livet.

En överlycklig Hoshiko och en väldigt glad Rei! 

Shiro har iakttagit dom båda på avstånd med ett litet leende och en svagt viftande svans. Vilken värmande syn! Han misstänkte, eller snarare hoppades, att det bara var en tidsfråga innan det skulle hända. Rei är en underbar varg, men inte den som Shiro har haft ögonen på.

Inombords känner Shiro en liten lättnad över att Hoshiko och Rei funnit varandra. Det hade inte blivit kul att eventuellt behöva bråka med Hoshiko över tjejerna...

När dom andra är upptagna har Shiro en chans att prata
med Aki. 

Trots att han är alfa kan Shiro inte hjälpa att känna sig lite nervös. En alfa ska inte vara nervös, speciellt inte när han uppvaktar någon. Men Shiro kan inte riktigt hjälpa det. Aki märker att den vita vargen närmar sig, men tar det bara lugnt. Hon anar vad han har för avsikter, men tar inget förgivet utan väntar. 

Aki känner av Shiros nervositet och det gör henne faktiskt lite lugnare. Trots att Shiro är en dominant, tuff alfa med en hård roll så är han precis som alla andra vargar innerst inne. Och han tycker väldigt mycket om Aki också. 

Shiros avsikter är tydliga och Aki berättar precis vad som
gör att hon tvekar. 

Aki är väldigt fäst vid Shiro och skulle gärna bli hans partner, men hon berättar för Shiro om sin oro över att vara alfahona. Till hennes förvåning så får det bara Shiro att vifta på svansen. 

"I mina ögon gör det bara dig till en bättre alfahona," ler Shiro. "För det visar att du kommer tänka efter innan du agerar och vara öppen för att lära dig nya saker. Det är en bra alfa i mina ögon." 

Hans ord får Aki att le själv och hon känner sig bara varm inuti. 

"Dessutom står jag vid din sida genom det hela," tillägger Shiro. "Jag kommer försvara dig, valparna och flocken till den dag jag dör." 

Alfahanen har fått sin alfahona. 

Den kvällen är det fyra otroligt glada vargar som somnar tätt hopkrupna med sina respektive partners i varsin stenkoja/grotta. Shiro skäms lite för att han inte vandrar sin vanliga vaktrunda mitt i natten som han brukar, men ibland får man nog göra ett litet undantag. 

Dessutom har den där människan som vandrar i deras revir ibland varit väldigt aktiv den natten. Även om vargarna är mycket reserverade mot honom, så får Shiro känslan av att inget farligt lär hända när just den människan är i närheten. 

Så en enda kväll tänker Shiro unna sig att vara Akis partner framför att vara alfahane... 

Skogvaktare Danielsson har haft tur med sina fyra vargar. Det är inte ofta som det går så pass problemfritt för människor/simmar att sammanföra fyra främmande vargar och sedan få dom att bilda en gemensam flock med så pass starka band. Med både en alfahane och en alfahona kommer flocken att börja växa och frodas, men svårigheterna är långt ifrån över. 

I en vargflock är det oftast bara alfahonan som får valpar, då en flock oftast består av föräldradjuren (alfaparet) och deras ungar. Om andra honor får ungar så brukar dom överges eller bitas ihjäl. I vissa fall, när vargarna har gott om mat och stor revir, kan andra varghonors kullar tillåtas att överleva som en del av flocken. 

Hur kommer det gå i den här flocken? Är deras band till varandra tillräckligt för att ta hand om alla kommande vargungarna? Vargstory 5 är på gång...